Min Kollega Får Mig Att Må Dåligt – Så Hanterar Du Det

Av Henrik Karlsson · april 6, 2026

Min kollega får mig att må dåligt: När arbetsrelationer blir destruktiva

När samtalen vid kaffemaskinen förvandlas från neutrala till förgiftade, när en specifik persons närvaro sänker energin i rummet, befinner du dig kanske i en destruktiv kollegial relation. Problem med arbetskamrater är inte sällan komplexa; de rör sig i gränslandet mellan personkemi och organisatoriska strukturer. Situationen påverkar inte bara arbetsdagen utan kan tränga in i sömnen och den mentala hälsan.

Senaste artiklar

Intro

Att känna obehag inför att gå till jobbet är aldrig normalt, även om det normaliseras i vissa branscher. När obehaget koncentreras kring en specifik individ uppstår en dynamik som skiljer sig från generell komplexa arbetsmiljöfrågor. Det handlar om systematisk nedtagning, tyst konflikt eller passiv-aggressiva mönster som får dig att ifrågasätta din egen kompetens och verklighetsuppfattning.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö ska arbetsgivare förebygga och förhindra att arbetstagare utsätts för kränkande särbehandling. Detta inkluderar beteenden från kollegor, inte enbart chefer.

Grid

För att kartlägga den destruktiva relationen kan du analysera varningssignaler mot hälsosamma relationer. Mönstren avslöjar ofta mer än enstaka konfrontationer.

Destruktivt beteende	Hälsosam dynamik	Indikation
Konsekvent nonchalans	Ömsesidig respekt	Du känner dig osynlig
Informationsblockering	Delad kunskap	Misslyckanden pga okunskap
Offentligt undergrävande	Konstruktiv återkoppling	Skam i gruppsammanhang
Humörsvängningar som påverkar gruppen	Emotionell stabilitet	Går på tårna för att undvika utbrott

Insikter

Psykologiska mekanismer driver ofta destruktiva kollegiala relationer. Projektion, där individen föröver egna rädslor och brister på andra, är vanligt. Likaså ser man emotional vampirism – en systematisk tömning av andras energi för att kompensera för egen osäkerhet.

Forskning från Suntarbetsliv.se visar att utfrysning och social exkludering kan vara mer skadligt än öppen konflikt. Det diffusa gör det svårt att sätta ord på upplevelsen och därmed svårare att söka stöd.

Tabell

Konsekvenserna av långvarig exponering för giftiga arbetsrelationer varierar beroende på beteendets karaktär och mottagarens sårbarhet.

Beteendekategori	Exempel	Hälsopåverkan
Mikroaggressioner	Kommentarer om kompetens, avbrott	Ökad kortisol, sömnstörning
Gaslighting	Förneka tidigare händelser, förvränga fakta	Självförtroendeförlust, ångest
Sabotage	Dolska deadlines, borttappade dokument	Konstant hypervigilans
Social exkludering	Undvika ögonkontakt, tyst samförstånd	Depression, isolering

Detaljer

Gaslighting i arbetslivet tar sig uttryck i att kollegan systematiskt ifrågasätter ditt minne eller omdöme. ”Det sa jag aldrig” eller ”Du överreagerar” blir standardfraser när du konfronterar obehagliga beteenden. Information hoarding – att aktivt undanhålla nödvändig information för att du ska misslyckas – är en annan subtil men effektiv metod för att undergräva professionell ställning.

Prevent betonar att dessa mönster ofta eskalerar gradvis. Det börjar med små irritationsmoment och övergår till systematiska attacker på ditt professionella jag.

Tidslinje

Utvecklingen följer ofta en förutsägbar kurva mot utmattning om inget ingripande sker.

Vecka 1–4: Initial obehag. Du rationaliserar beteendet som ”dålig dag” eller stress.
Månad 2–3: Sömnstörningar uppstår. Du börjar må illa söndagskvällar.
Månad 6: Koncentrationssvårigheter. Prestationsångest kopplat till specifika interaktioner.
År 1: Utmattningssyndrom eller depression. psykisk hälsa påverkas allvarligt.
År 2+: Långtidssjukskrivning eller jobbyte nödvändigt för återhämtning.

Försäkringskassan rapporterar att psykiska diagnoser till följd av arbetsmiljöproblem ökat stadigt de senaste åren.

Klarhet

Gränsen mellan konflikt och kränkande särbehandling är avgörande. En konflikt innebär oenighet med ömsesidig möjlighet till påverkan. Kränkande särbehandling kännetecknas av asymmetrisk maktfördelning och upprepade, systematiska angrepp på personens värdighet.

Enstaka händelser kan vara allvarliga men utgör inte nödvändigtvis mobbning. Det är mönstret över tid och maktförhållandet som avgör. Arbetsmiljöverket definierar mobbning som återkommande kränkande behandling som riktar sig mot enskilda arbetstagare.

Analys

Organisationskulturen fungerar som gödsel eller hämmare för destruktiva kollegiala beteenden. I hierarkier med svagt ledarskap och hög konkurrens om resurser blir mörka triaden (narcissism, machiavellism, psykopati) oftare synliga.

Bystandereffekten – att kollegor ser men inte ingriper – förstärker utanförskapet. När arbetsgruppen tyst accepterar den giftiga dynamiken internaliserar offret skulden. Unionen konstaterar att bristande rutiner för arbetsmiljö och konflikthantering är vanliga orsaker till att situationer förvärras.

Citat

”Jag började tro att jag var inkompetent. Det tog mig två år att inse att det inte var mitt fel utan ett organiserat uteslutande.”

— Anonym respondent, Sunt arbetslivs undersökning 2023

”Kroppen sa ifrån innan hjärnan förstod. Jag kunde inte äta frukost på morgnarna utan att kräkas.”

— Berättelse från 1177 Vårdguidens patientmaterial

Sammanfattning

Relaterade artiklar

Att må dåligt av en kollega är inte ett tecken på svaghet utan en rimlig reaktion på ogiltiga hot. Dokumentation, gränssättning och att söka stöd via skyddsombud eller fack är avgörande steg. Arbetsgivaren bär yttersta ansvaret för att utreda och åtgärda, oavsett om förövaren är chef eller kollega.

Vanliga frågor

Måste det finnas en avsikt att skada för att det ska räknas som mobbning?

Nej, Arbetsmiljöverket bedömer effekten av beteendet snarare än förövarens avsikt. Även oavsiktlig men systematisk kränkande behandling kan utgöra mobbning.

Vad gör jag om min chef är den giftiga kollegan?

Kontakta skyddsombudet eller arbetsmiljöombudet. Om det inte finns, vänd dig till facklig representant eller HR. Extern hjälp via Försäkringskassan eller företagshälsovård kan vara nödvändig.

Kan man bli sjukskriven på grund av en kollega?

Ja, när arbetsmiljön orsakar psykisk ohälsa kan läkare ordinera sjukskrivning. Diagnosen rör ofta stressrelaterade tillstånd eller anpassningsstörningar där relationen är den utlösande faktorn.

Hur dokumenterar jag beteenden utan att verka paranoid?

För en objektiv loggbok med datum, tid, händelse och vittnen. Konkreta fakta (”Sa X i lunchrummet att mitt projekt var misslyckat inför tre personer”) väger tyngre än tolkningar.