Solens upp och nedgång – Orsaker och tider i Sverige

Av Henrik Karlsson · mars 22, 2026

Solens upp och nedgång beskriver det dagliga skådespelet när vår närmaste stjärna tycks stiga över horisonten i öster och försvinna i väster. Fenomenet utgör ingen verklig rörelse hos solen, utan är ett resultat av jordens rotation och dess lutning på 23 grader.

Senaste artiklar

I Sverige skapar den nordliga positionen dramatiska skillnader mellan sommar och vinter. Stockholmare kan njuta av ljusa sommarnätter medan norrbottningar upplever midnattssol eller månader av mörker. Forskare har kartlagt dessa mekanismer med precision som bygger på observationer sedan Kopernikus tid.

Moderna mätningar visar att jorden roterar med en hastighet av ungefär 15 grader per timme. Denna rörelse skapar det soldygn på 24 timmar som styr våra liv och aktiviteter.

Varför går solen upp i öster och ner i väster?

Orsak

Jordens rotation från väst till öst

Riktning

Upp i öster, ner i väster

Varaktighet

Ca 2 minuter per händelse

Påverkan

Skapar dag och natt

Fenomenet är en optisk illusion skapad av jordens rotation, inte solens faktiska rörelse
Rotationsriktningen påverkar vindmönster genom Corioliseffekten
Axellutningen på 23 grader skapar markerade säsongvariationer
Latitud bestämmer hur extremt dygnslängden varierar under året
Mytologiska traditioner knyter an till dessa cykler över kulturer
Moderna atomur bekräftar gamla astronomiska observationer
Stjärnorna visar samma mönster men med annan tidsrymd

Faktum	Detalj
Rotationshastighet	15° per timme (360°/24h)
Sidereiskt dygn	23 timmar 56 minuter 4 sekunder
Soldygn	24 timmar
Rotationshastighet vid ekvatorn	Cirka 1670 km/h
Solens vinkelförändring	Från horisont till horisont
Årlig variation	Längre dagar sommarhalvåret
Ekvator vs poler	Snabbare upp/nedgång nära ekvatorn
Latitud Sverige	55–69° N

Hur bestäms tidpunkt för solens upp och nedgång?

Jordaxelns lutning och årstider

Jordaxelns lutning på 23 grader är den primära orsaken till att dagarna blir längre på sommaren och kortare på vintern. När norra halvklotet lutar mot solen når ljuset oss under en längre period varje dygn. SVT:s program ”Tänk om” illustrerar hur denna lutning skapar årstider.

Under vinterhalvåret lutar istället Sverige bort från solen. Detta förklarar varför solen står lågt på himlen och dagarna blir korta. Tropiska områden vid ekvatorn upplever mer konstanta förhållanden med nästan tolv timmars dagljus året runt.

Astronomiska beräkningar

Ett soldygn, som utgör basen för vår tidsräkning, skiljer sig från ett sideriskt dygn. Medan jorden roterar 360 grader på 23 timmar och 56 minuter, krävs fyra extra minuters rotation för att solen ska återfinnas i samma position på himlen. Detta beror på planetens samtidiga omloppsrörelse runt solen.

Tidsberäkning

Ett sideriskt dygn varar 23 timmar, 56 minuter och 4 sekunder, medan ett soldygn är exakt 24 timmar. Skillnaden uppstår eftersom jorden samtidigt förflyttar sig i sin bana runt solen.

Hur varierar solens upp och nedgång i Sverige?

Säsongsvariationer från söder till norr

Sveriges utsträckning från 55 till 69 grader nordlig bredd skapar markanta skillnader i daglängd. I Stockholm varierar förhållandena från knappt sex timmars dagsljus i december till över 18 timmar i juni. SMHI tillhandahåller exakta prognoser för dessa tider.

För den som vill planera Vad är vädret idag utomhusaktiviteter är kunskapen om solens bana avgörande. Tiderna påverkar allt från fotografering till jordbruk och energiproduktion.

Midnattssol och polarnatt

I Kiruna och andra platser norr om polcirkeln inträffar extremfenomen. Under juni och juli sjunker solen aldrig under horisonten, medan december och januari präglas av polarnatt. Dessa förhållanden är direkta konsekvenser av jordaxelns lutning i kombination med den nordliga positionen.

Dag-nattcykeln och jordens rotationseffekter

Mekanismer bakom dygnsrytmen

Dag och natt uppstår då endast hälften av jorden kan vändas mot solen samtidigt. Lutningen gör att denna uppdelning inte är konstant över året. SO-rummet förklarar hur denna cykel uppstår genom planetens rotation.

Corioliseffekten

Jordens rotation avböjer rörelser på norra halvklotet åt höger. Detta påverkar vindar och atmosfärisk cirkulation, men inte solens skenbara bana över himlen.

Mätning av rotationens hastighet

Vid ekvatorn färdas markytan med cirka 1670 kilometer per timme, en hastighet som minskar mot polerna där den teoretiskt är noll. Forskare vid Uppsala universitet förklarar varför vi inte känner av denna hisnande fart.

Nyligen uppmätt förändring

Jordens rotation har accelererat något under senare år på grund av smältande is och förändringar i jordens kärna. Rymdstyrelsen dokumenterar dessa förändringar och deras påverkan på tidsmätning.

Hur ser en solcykel under dygnet ut?

Midnatt: Solen befinner sig som lägst under horisonten, natt råder.
Soluppgång: Övre randen av solskivan passerar horisonten i öster.
Mitt på dagen: Solen står som högst på himlen, oftast rakt söderut på norra halvklotet.
Solnedgång: Skivan försvinner under horisonten i väster.
Midnatt: Cykeln återgår till startpunkt för nästa dygn.

Vad vet vi säkert och vad är osäkert?

Etablerad kunskap	Kvarstående osäkerhet
Jorden roterar väst till öst med 15° per timme	Exakta mekanismerna bakom nutida acceleration av rotationen
Soldygnet är 24 timmar	Framtida långsiktiga förändringar i rotationshastighet
23 graders lutning skapar årstider	Precis hur klimatförändringar påverkar rotationen långsiktigt
Latitud påverkar daglängd förutsägbart	Små variationer i axellutning över geologisk tid

Astronomisk bakgrund och kulturell betydelse

Förståelsen av solens upp- och nedgång har utvecklats från mytologiska förklaringar till precisa matematiska modeller. Kopernikus heliocentriska världsbild lade grunden för modern insikt om att det är jorden som rör sig, inte solen.

Kulturellt knyter svenska traditioner som midsommarfirandet till sommarsolståndet, årets längsta dag. Vintertidens kortaste dag har historiskt markerat solens ”återkomst” i fornnordisk tradition. Även Vita fläckar på huden solning påverkas av solens intensitet under olika delar av dygnet.

Atmosfäriska fenomen som röda morgon- och aftonhimlar förklaras av ljusets brytning genom atmosfären när solen står lågt. Dessa skådespel har inspirerat konstnärer och poeter genom århundraden.

Källor och expertperspektiv

Jordens rotation kring sin egen axel – från väst till öst – gör att solen verkar röra sig över himlen från öster till väster.

— Svensk Wikipedia, Jordrotation

Rotationshastigheten vid ekvatorn är cirka 1670 km/h, vilket motsvarar 15 grader per timme.

— Uppsala Universitet, Fysik och astronomi

Sammanfattning

Relaterade artiklar

Solens upp- och nedgång är ett optiskt fenomen skapat av jordens rotation från väst till öst. Den 23-gradiga axellutningen förstärker effekten genom att skapa dramatiska säsongsvariationer, särskilt märkbara i Sveriges nordliga breddgrader. Moderna mätningar bekräftar dessa mekanismer med atomnogrannhet, även om klimatförändringar nyligen påvisat små förändringar i rotationshastigheten.