Curaçao-reformen ett år senare: har licensen blivit mer trovärdig?

Curaçao-licensen efter reformen: myten om stärkt trovärdighet spricker

Av Henrik Karlsson · juli 29, 2026

Av Viktor Holm Söderberg · ✓ Granskad av Anna Lindberg · Uppdaterad 2026-06-20

För ett år sedan införde Curaçao en ny spellag för att städa upp sin licensmarknad. Reformen skulle ge bättre tillsyn, färre oseriösa aktörer och ökad internationell trovärdighet. Men efter tolv månader visar granskningen att bristerna kvarstår – konsumentskyddet ligger långt efter svensk och maltesisk standard.

Reformen i backspegeln: vad hände egentligen?

Den 1 september 2023 trädde Curaçaos nya spellag i kraft, National Ordinance for Games of Chance (LOK), som ersatte en föråldrad reglering från 1990-talet. Den nya lagen inrättade en självständig tillsynsmyndighet, Curaçao Gaming Control Board (GCB), med uppdrag att granska licensansökningar, utfärda sanktioner och övervaka efterlevnad. Tidigare sköttes licensieringen av en privat organisation, vilket ledde till omfattande kritik för bristande kontroll av penningtvätt och oseriösa aktörer.

GCB har under året presenterat nya krav på bland annat verklig ägarkontroll, finansiell rapportering och ansvarsfullt spelande. Men kritiker pekar på att reformen fortfarande saknar flera grundläggande komponenter som är självklara i svensk spellagstiftning (SFS 2018:1138) – exempelvis ett centralt självavstängningssystem som Spelpaus.se eller en obligatorisk omsättningsgräns för insättningar.

Färre licenser – men inte nödvändigtvis färre problem

Enligt GCB:s officiella statistik har antalet utfärdade licenser minskat från över 400 till cirka 220 under det första reformåret. Detta beror bland annat på att många äldre licensinnehavare inte klarade de nya ägar- och transparenskraven. Men minskningen säger inte hela sanningen om marknadens status.

Indragna licenser: GCB har återkallat 14 licenser sedan reformen trädde i kraft, främst på grund av bristande efterlevnad av penningtvättsregler.
Nya ansökningar: Trots skärpta krav har över 80 nya ansökningar kommit in, många från operatörer som tidigare var verksamma under den gamla ordningen.
Antal aktiva operatörer på svenska marknaden: Enligt Spelinspektionens senaste rapport från september 2024 har minst 65 spelbolag med Curaçao-licens marknadsfört sig mot svenska konsumenter under sommaren.

En rapport från iGaming Business visar att Curaçao fortfarande är den näst vanligaste licensen efter Malta (MGA) bland operatörer som riktar sig till europeiska spelare. Reformen har alltså inte minskat efterfrågan på en billig och mindre reglerad licens.

Jämförelse med Malta och Sverige – stora skillnader i konsumentskydd

En avgörande fråga är om en Curaçao-licens i dag kan jämställas med en licens från Malta Gaming Authority (MGA) eller Spelinspektionen. Svaret är nej. Medan MGA och Spelinspektionen kräver att operatörer ansluter sig till nationella självavstängningsregister (Spelpaus i Sverige, GAMSTOP i Storbritannien) saknar Curaçao fortfarande ett motsvarande system.

MGA införde 2022 obligatoriska gränser för insättningar och förluster för alla licenshavare, medan Curaçao endast rekommenderar, inte tvingar fram, sådana verktyg. En granskning från svenska Konsumentverket 2023 visade att 9 av 10 klagomål som rör olicensierade spelbolag i Sverige kom från aktörer med Curaçao-licens – en siffra som inte minskat efter reformen.

Svenska spellagen (SFS 2018:1138) ställer dessutom krav på att operatörer som riktar sig till Sverige aktivt måste bidra till att motverka spelproblem, inklusive att informera om Stödlinjen (020-81 91 00). Curaçao-licensierade bolag följer sällan dessa regler, eftersom licensen inte kräver det.

Svenska marknaden – Curaçao-licens som kryphål

Trots att svensk lag förbjuder marknadsföring av olicensierade spelbolag fortsätter många operatörer med Curaçao-licens att aktivt annonsera mot svenska spelare, ofta via sociala medier och sökmotorer. Spelinspektionen har sedan 2023 utfärdat varningar mot 24 bolag med Curaçao-licens, men endast ett fåtal fall har lett till domstolsförbud på grund av rättsliga hinder och svårigheter att fastställa jurisdiktion.

I juni 2024 fastställde Högsta förvaltningsdomstolen att Spelinspektionen har rätt att begära att internetleverantörer blockerar sajter som systematiskt riktar sig mot svenska konsumenter utan svensk licens. Domen nämner specifikt operatörer som innehar Curaçao-licens. Ändå fortsätter nya aktörer att dyka upp, ofta med samma licensnummer som tidigare avstängda bolag under annat namn. Reformen har alltså inte stoppat möjligheten att snabbt starta om under en ny juridisk person på Curaçao.

En sammanställning från branschorganisationen Branschföreningen för Onlinespel (BOS) visar att andelen svenska spelare som använder olicensierade sajter ökade från 4 till 6 procent under 2023, trots reformen. Många av dessa sajter har Curaçao-licens.

Slutsats: reformen är ett steg framåt, men inte i mål

Curaçao-reformen har onekligen skärpt kraven på papperet – ägarregister, penningtvättsrapportering och sanktionsmöjligheter har förbättrats. Men konsumentskyddet i praktiken halkar efter. Utan ett fungerande självavstängningssystem, utan krav på insättningsgränser och utan aktiv samverkan med europeiska tillsynsmyndigheter förblir Curaçao-licensen en andra klassens stämpel.

För svenska konsumenter innebär detta att en Curaçao-licens inte ger någon som helst garanti för säkerhet eller ansvarsfullt spel. Spelinspektionen och Konsumentverket avråder från att använda spelbolag som saknar svensk licens. Den som upplever spelproblem uppmanas att kontakta Stödlinjen på 020-81 91 00 eller använda Spelpaus.se för att stänga av sig från allt licensierat spel i Sverige.

Ett år efter reformen står det klart: myten om att Curaçao-licensen skulle bli lika trovärdig som MGA eller Spelinspektionen är falsk. Förändringen är för långsam, och kryphålen för oseriösa aktörer är fortfarande för stora.