Frågan om månader ska skrivas med stor eller liten bokstav dyker upp ofta, särskilt för den som växlar mellan svenska och engelska. Svaret är enkelt: på svenska är det liten bokstav som gäller – januari, februari, mars.

Månadsnamn på svenska: liten bokstav ·
Månadsnamn på engelska: stor bokstav ·
Veckodagar på svenska: liten bokstav ·
Veckodagar på engelska: stor bokstav ·
Högtider som midsommar: som regel liten bokstav ·
Officiella institutioner och egennamn: stor bokstav

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst

Här är ett par exempel som visar skillnaden mellan svenska och engelska i praktiken.

Sammanhang Exempel
Månadsnamn i mening Jag åker i januari.
Månadsnamn i rubrik Januari – kallaste månaden (rubrik kan ha versal)
Veckodag Vi ses på måndag.
Högtid Vi firar midsommar.
Engelsk månad I will go in January.

Skrivs månader med stor bokstav?

Grundregeln för månadsnamn

Varför det spelar roll

För den som skriver på svenska innebär en anglicism – att skriva Januari med versal – ett stavfel. Det är ett av de vanligaste misstagen när man översätter från engelska.

Mönstret är konsekvent: svenskan använder gemen där engelskan kräver versal.

Undantag: namn på helgdagar och andra egennamn

  • Högtidsnamn som midsommar, påsk och jul skrivs ofta med liten bokstav, men officiella högtider som Nationaldagen kan ha stor bokstav (Dagens Nyheter – språkkrönika).
  • Om en högtid används som egennamn i ett evenemang (t.ex. Midsommarfestivalen) kan stor bokstav förekomma.
Slutsats: Månadsnamn på svenska skrivs med liten bokstav. För svensktalande skribenter är regeln att hålla sig till gemener – även i rubriker om inte versal är stilistiskt motiverad.

När ska det vara stor bokstav?

Stor bokstav i början av mening

  • Stor bokstav används alltid i början av en mening.
  • Egennamn som Sverige, Anna, Stockholm skrivs med stor bokstav (Writing@Chalmers – skrivguide).
  • Månader och veckodagar är inte egennamn i svenskan.

Egennamn: personer, platser, organisationer

  • Alla egennamn skrivs med stor bokstav: Stockholm, Ikea, Svenska Akademien.
  • Titlar som statsminister är ofta liten bokstav om de inte inleder mening eller är del av formell titel.

Vissa förkortningar och titlar

  • Förkortningar som EU, USA och SVT skrivs med versaler.
  • Akademiska titlar (professor, doktor) skrivs normalt med liten bokstav.
Slutsats: Stor bokstav reserveras för egennamn, meningsstarter och vissa förkortningar. Månader, veckodagar och årstider hör inte dit.

Hur vet man om ett ord ska skrivas med stor eller liten bokstav?

Lista över ord som alltid har stor bokstav

  • Egennamn (personer, platser, institutioner) – Sverige, Anna, FN.
  • Första ordet i en mening.
  • Vissa förkortningar och initialer.

Lista över ord som alltid har liten bokstav

  • Månadsnamn (januari), veckodagar (måndag), årstider (vinter).
  • Substantiv skrivs normalt med liten bokstav i svenskan (till skillnad från tyskan) (Elon.io – svensk grammatik).
  • Högtidsnamn som midsommar, påsk, jul – liten bokstav (Ordkollen – stavning).

Ord som kan variera (t.ex. religion, folkslag)

  • Religionsbenämningar (kristen, muslim) skrivs med liten bokstav, medan Kristus är ett egennamn.
  • Folkslag (svensk, fransman) skrivs med liten bokstav i svenskan.
  • När du tvekar – slå upp i SAOL eller fråga Frågelådan.
Slutsats: Tumregeln: egennamn = stor bokstav; allt annat (inklusive månader, veckodagar, högtider) = liten bokstav.

Är midsommar med stor bokstav?

Högtider som skrivs med liten bokstav

  • De flesta högtidnamn skrivs med liten bokstav: midsommar, valborg, lucia, jul, påsk (Dagens Nyheter – språkkrönika).
  • Mors dag och Fars dag skrivs med liten bokstav enligt språkrådet.

När en högtid blir officiellt firande

  • Om högtiden används som egennamn i ett evenemang (t.ex. Midsommarfestivalen) kan stor bokstav förekomma.
  • Nationaldagen skrivs ofta med stor bokstav eftersom det är en officiell benämning.

Exempel: Midsommar, Valborg, Lucia, Mors dag

  • Vi firar midsommar. (liten)
  • Valborgsmässoafton – ofta liten, men i vissa sammanhang versal.
  • Lucia – helgonnamn, ofta versal, men firandet skrivs med liten.
  • Skillnad mot engelskan: Christmas, Easter har stor bokstav.
Slutsats: Midsommar skrivs med liten bokstav i de flesta fall. Om du är osäker – tänk på om ordet är ett egennamn eller ett allmänt firande.

Stavas månader med stor bokstav på engelska?

Engelskans regel för månader och veckodagar

Svenskans regel – varför är det annorlunda?

  • Svenskan har bevarat den germanska seden att skriva substantiv med liten bokstav (undantag: egennamn) (DiVA-portal, uppsats om skrivnormer).
  • Engelskan har påverkats av franskan och latinet och använder stor bokstav för egennamn och vissa kategorier.

Vanliga missförstånd och anglicismer

  • Vanligt fel: svenskar överför engelskans regel till svenska texter – korrigera genom att kontrollera språkkänslan (Writing@Chalmers – skrivguide).
  • Exempel: Jag åker till Spanien i Januari – fel; rätt är januari.
Slutsats: Engelskan kapitaliserar månader, veckodagar och högtider. Svenskan gör inte det – en historisk skillnad som fortfarande gäller.

Fem kategorier, en tydlig skillnad: svenskan använder liten bokstav, engelskan stor.

Kategori Svenska Engelska
Månader januari January
Veckodagar måndag Monday
Högtider (exempel) midsommar Midsummer
Årstider vinter winter
Språknamn svenska Swedish

Bekräftade fakta

  • Månadsnamn har liten bokstav i svenskan (Frågelådan).
  • Veckodagar har liten bokstav i svenskan (Prefix.nu).
  • Engelska månader har stor bokstav (Grammarly).

Vad som är oklart

  • Högtider som påsk, midvinter och nationaldagar kan variera beroende på om de används som egennamn eller allmänt ord (DN).

”Alla månadsnamn skrivs med liten begynnelsebokstav i svenskan. Det är en grundregel som gäller oavsett sammanhang.”

Institutet för språk och folkminnen, Frågelådan

”Mors dag, Valborg och Lucia skrivs med liten bokstav – det är en del av den svenska skrivtraditionen.”

Dagens Nyheter – språkkrönika

För den som skriver på svenska är valet enkelt: håll dig till gemener för månader, veckodagar och högtider, eller riskera ett stavfel som signalerar osäkerhet. Skillnaden mot engelskan är historiskt betingad, men konsekvensen är tydlig – att följa svenska skrivregler stärker trovärdigheten.

För den som vill fördjupa sig i skillnaderna finns en utförlig jämförelse av svenska vs engelska regler på Riksrapport.

Vanliga frågor

Stor bokstav efter kolon?

Efter kolon skrivs normalt liten bokstav i svenskan, om det inte följer ett egennamn eller en mening som inleds med citat.

Vilka ord skrivs alltid med stor bokstav i svenskan?

Egennamn (personer, platser, organisationer), första ordet i en mening, samt vissa förkortningar som EU och SVT.

Är årstider med stor bokstav?

Nej, årstider som vår, sommar, höst och vinter skrivs med liten bokstav i svenskan.

Skriver man nationaldagen med stor bokstav?

Nationaldagen är en officiell benämning och skrivs ofta med stor bokstav, men i löpande text kan liten bokstav förekomma.

Behöver man stor bokstav i e-postmeddelanden?

I e-post gäller samma regler som i vanlig text. Månader och veckodagar skrivs med liten bokstav även i e-post.

Är det stor bokstav på veckodagar i datum då man skriver ’fredag den 13’?

Nej, veckodagar skrivs med liten bokstav även i datum: fredag den 13.

Hur stavas midsommar – stor eller liten bokstav?

Midsommar skrivs med liten bokstav i de flesta fall, men om det ingår i ett egennamn (t.ex. Midsommarfestivalen) kan stor bokstav användas.