Är tjugondag Knut en röd dag? – Fakta och traditioner

Många av oss har en relation till julgranen som står kvar lite längre än vad som kanske är praktiskt. Den 13 januari kommer traditionellt med en knorr: det är tjugondag Knut, dagen då julen enligt svensk sed dansas ut. Men är det en dag du faktiskt är ledig från jobbet? Svaret påverkar hur du planerar din januari.

Datum: 13 januari ·
Antal dagar efter julafton: 20 ·
Röd dag i Sverige: Nej ·
Helgdag i Sverige: Nej ·
Tradition: Dans ut julen

Fem egenskaper, ett tydligt mönster: tjugondag Knut är en kulturell milstolpe, inte en arbetsrättslig sådan.

Är tjugondag Knut en röd dag?

Nej, tjugondag Knut är inte en officiell röd dag i Sverige. Enligt Veckonummer.se (kalender- och planeringsresurs) som listar Sveriges röda dagar 2026 finns tjugondag Knut inte med bland de tretton röda dagarna. Det innebär att dagen inte är lagstadgat ledig.

Om 13 januari 2026 infaller på en vardag — vilket det gör (en tisdag) — är du inte ledig bara för att det är tjugondag Knut. Som Nyheter24 (nyhetsmagasin) framhåller blir den 13 januari ledig endast om dagen råkar infalla på lördag eller söndag.

Vad innebär det att vara röd dag?

Enligt Veckonummer.se (kalender- och planeringsresurs) definieras röda dagar som dagar som är helt eller delvis lediga från arbete. Sverige har totalt tretton röda dagar förknippade med tradition, religion eller historia. Däribland nyårsdagen den 1 januari, trettondagen den 6 januari och nationaldagen den 6 juni.

Att tjugondag Knut inte är röd dag betyder att din arbetsgivare inte har någon lagstadgad skyldighet att ge dig ledigt. Fackförbundet ST (arbetstagarorganisation) bekräftar att tjugondag Knut normalt inte är en lagstadgad helgdag eller automatisk ledig dag. Julafton däremot, som inte heller är en röd dag, kan många ändå ha ledigt via kollektivavtal eller tradition – en skillnad värd att ha koll på.

Implikationen: varje familj måste själv avgöra om tjugondag Knut är en dag för arbete eller avkoppling, eftersom den inte regleras av staten.

Vad innebär tjugondag Knut?

Traditionellt markerar tjugondag Knut slutet på julen. Nordiska museet (kulturhistorisk institution) förklarar att traditionen att avsluta julen på tjugondag Knut har funnits sedan åtminstone 1600-talet.

Dagen infaller alltid den 13 januari, vilket är 20 dagar efter julafton den 24 december. Att det heter just tjugondag handlar om antalet dagar – en räkning som inkluderar julafton som dag ett.

När är julen slut enligt tradition?

I äldre tradition och i andra delar av Europa tar julen slut på trettondagen, den 6 januari, enligt Nordiska museet (kulturhistorisk institution). I Sverige har man – av skäl som fortfarande diskuteras – förlängt julfirandet ända till tjugondag Knut.

Traditionen att dansa ut julen är central på tjugondag Knut. Man samlas, tar ner julgranen och slänger ut den genom dörren – ibland med sång och glädje. Detta kallas även julgransplundring och innebär att julgodiset äts upp som en sista julmåltid.

Mönstret visar att svenska traditioner ofta sträcker sig längre än de formella helgdagarna, vilket skapar en kulturell kalender parallellt med den arbetsrättsliga.

Varför firar man tjugondag jul?

Firandet härstammar från medeltida dagräkning. Nordiska museet (kulturhistorisk institution) berättar att tjugondag Knut är en traditionell festdag som har funnits i svensk folkkultur i århundraden.

Att man firar just den 13 januari och inte den 7 januari – som ursprungligen var Knuts dag – är resultatet av en kalenderförskjutning. Mot slutet av 1600-talet flyttades Knutdagen från 6 januari till 13 januari i svenska almanackor.

Historisk bakgrund till tjugondag Knut

Under medeltiden räknade man dagar annorlunda än idag. Tjugondag jul är alltså den tjugonde dagen i julfirandet – med julafton som dag ett. Detta system med ”juldagar” är en gammal nordisk tradition.

Finland har liknande traditioner, medan Norge firar delvis annorlunda. Wikipedia (uppslagsverk) anger att tjugondag Knut firas i Sverige, Finland och delar av Norge. I de svenskspråkiga områdena i Finland är dagen också känd som tjugondedag jul.

Varför säger man tjugondag Knut?

Namnet tjugondag Knut är kopplat till den danske kungen Knut Lavard, som mördades den 7 januari 1131 och senare helgonförklarades. Enligt Nordiska museet (kulturhistorisk institution) har hans namn fogats till den tjugonde juldagen.

Att just Knut blev kopplad till dagen beror på att hans minnesdag (Knut den heliges dag) i den svenska almanackan låg nära julens slut. När almanackan ändrades på 1600-talet följde Knuts dag med till den 13 januari.

Vem var Knut?

Knut Lavard var hertig av Sönderjylland och sonson till kung Sven Estridsson. Han mördades av sin kusin Magnus Nilsson och helgonförklarades 1170. I Sverige har Knut Lavard och Knut Eriksson ibland blandats ihop i folklig tradition.

Alternativt kallas dagen tjugondedag jul, så att man firar ”tjugonde dagen jul” snarare än en specifik Knut. Institutet för språk och folkminnen (språk- och kulturforskningsinstitut) har dokumenterat båda varianterna i svenska dialekter.

Vilka traditioner hör till tjugondag Knut?

Huvudtraditionen på tjugondag Knut är att dansa ut julen. Det är en folklig tradition där man samlas kring julgranen, sjunger och dansar – och sedan bokstavligen kastar ut granen genom dörren.

Nordiska museet (kulturhistorisk institution) beskriver hur julgransplundringen ofta innebär att julgodiset – pepparkakor, knäck, marsipan – äts upp som en sista julmåltid. Barnen får plundra granen på sina sista godisar.

Dans ut julen

Traditionen ”dansa ut julen” är specifikt svensk. Man bildar ringdanser runt granen och sjunger visor som ”Nu är julen slut, glada julen slut” innan man gemensamt bär ut granen.

Det är också en dag för avslut. De sista juldekorationerna plockas bort och granen kastas. I moderna tider har traditionen blivit mer flexibel – många tar ner granen tidigare, men tjugondag Knut markerar fortfarande den officiella sista dagen.

Julgransplundring

Julgransplundringen är en lekfull ritual som engagerar både barn och vuxna. Granen kläs av, och de sista julgranskulorna och glitter plockas bort innan granen fraktas ut.

I vissa delar av Sverige kastas granen från balkongen eller genom ytterdörren. I andra delar ställer man den ute på gården. Oavsett metod är dagen en tydlig signal: nu är julfriden över och vardagen börjar på nytt.

”Tjugondag Knut är dagen då julen officiellt tar slut i det svenska julfirandet. Traditionen att dansa ut julen och plundra julgranen har funnits i många generationer.”

— Nordiska museet (kulturhistorisk institution)

”Knut den heliges minnesdag låg ursprungligen den 7 januari, men flyttades till 13 januari i samband med en omarbetning av den svenska almanackan på 1600-talet.”

— Institutet för språk och folkminnen (språk- och kulturforskningsinstitut)

Traditionens sammanfattning är tydlig: tjugondag Knut är en folklig festdag med rötter i 1600-talets Sverige. För den som håller på traditionen är det en dag med sång, julgransplundring och en avskedsritual som markerar övergången från jul till vardag.