En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige utkommer den med minst ett nummer per vecka.
Dagstidningar kännetecknas av regelbunden utgivning och fokus på aktuella händelser från hela världen. De skiljer sig från veckotidningar genom sin högre frekvens. Relaterad kalla: Australiainsight.
Historiskt har de spelat en central roll i opinionsbildning och demokratisering i Sverige.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter och aktuella händelser. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela samhället och världen. |
- Dagstidning definieras i svensk lag som skrift med dagspresskaraktär och reguljär nyhetsförmedling.
- Inkluderar löpsedel och bilaga normalt.
- Internationellt minst två utgåvor per vecka.
- Etymologi från 1780-talet, syftar på regelbunden nyhetsförmedling.
- Hyponymer: morgontidning och kvällstidning.
- Skiljer sig från veckotidningar genom frekvens.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition Sverige | Minst ett nummer/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | Minst två gånger/vecka | Wikipedia |
| Kännetecken 1800-tal | Periodicitet, aktualitet | NE |
| Lagdefinition | Dagspresskaraktär | Kryssakuten |
| Etymologi | Från 1780-talet | Wiktionary |
| Skillnad veckotidning | Högre frekvens | NE |
| Engelsk term | Daily newspaper | Cambridge |
| Ordet tidning | Från tidhning/tidende | Språktidningen |
Hur definieras dagstidning i svensk lag och internationellt?
Vad säger lagen?
I svensk lagstiftning är en dagstidning en skrift med dagspresskaraktär. Den har reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning och utkommer normalt minst ett nummer per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Inkluderar löpsedel och bilaga som standard.
Internationella kriterier
Internationellt klassas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar. Detta skiljer dem från mer sporadiska publikationer.
Vilken roll har dagstidningar i svensk historia?
Tidiga exempel
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 är en av de första, senare känd som Post- och Inrikes Tidningar.
Utveckling under 1700- och 1800-talet
Under 1700-talet ökade antalet tidningar. År 1776 kom Dagligt Allehanda, den första som utkom alla dagar. Från 1800-talets senare hälft växte pressen starkt och påverkade demokratisering.
Dagens Nyheter startade 1864 med bred publik och lågt pris. Andra exempel är Göteborgs-Posten (1863), Helsingborgs Dagblad (1867) och Sydsvenska Dagbladet.
Svenska Svenska dagstidningar har historiskt hög upplaga trots minskande läsare.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk): 416 500 exemplar på vardagar. Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal): 326 000 exemplar.
Data kommer från 2006 och speglar dåtidens dominans.
Viktiga milstolpar i svensk dagspress
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar. Wikipedia
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter med bred publik.
- 1867: Helsingborgs Dagblad börjar utkomma.
- 1800-talets slut: Stark tillväxt och demokratipåverkan. Språktidningen
Vad är etablerat och vad är oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller äldre data |
|---|---|
| Definition i lag: Minst en gång/vecka. | Aktuella upplagor efter 2006. |
| Historiska milstolpar sedan 1645. | Exakta nutida kriterier internationellt. |
| Språklig etymologi från 1780-talet. | Påverkan på dagens digitala medier. |
Upplagedata från 2006, aktuella siffror kan skilja sig.
Språklig bakgrund till ordet dagstidning
Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”. Det relaterar inte primärt till tidsperiod.
Dagblad kommer från ”daglig”, via latinets diurnus och franska jour. Exempel är Helsingborgs Dagblad. Jan Olof Bengtsson
Källor och citat
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
Sedan 1800-talet kännetecknas de av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Sammanfattning: Nyckelfakta om dagstidning
En dagstidning är en regelbunden nyhetskälla med minst veckovis utgivning i Sverige. Historien sträcker sig till 1600-talet, med stark tillväxt på 1800-talet. Kriterier inkluderar dagspresskaraktär och allmänhetens tillgänglighet. Läs mer om Svenska dagstidningar.
Är dagstidning samma som veckotidning?
Nej, dagstidningar har högre frekvens, minst en gång per vecka i Sverige, till skillnad från veckotidningar.
Vad betyder periodicitet?
Regelbunden utgivning, ett kärnkriterium för dagstidningar sedan 1800-talet.
När startade den första dagliga tidningen i Sverige?
1776 med Dagligt Allehanda.
Vilken är engelsk översättning?
Daily newspaper.
Hur gammal är termen dagstidning?
Härstammar från 1780-talet.
Har upplagorna minskat?
Ja, trots historiskt hög nivå jämfört med andra länder.
Vad är dagspresskaraktär?
Reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning enligt lag.
Missa inte
Urinvägsinfektion hos äldre män – symtom, risker och behandling
Övervintra dahlia i kruka – Säker Vintervård Med Experttips
Arter svenska fåglar bilder – guide till identifiering
Den vilda roboten stream – Här ser du filmen online
Filmer med Sabrina Carpenter – Komplett Lista och Streaming
M/S Estonia – Fakta, Orsaker Och Konsekvenser
